Fler partners behövs när cyberhinderbanan utvecklas vidare

Lär dig försvara genom att angripa

Anders Skaar har arbetat med IT-säkerhet sedan 1997, framför allt med säkerhetsskydd och kravställning för system hos myndigheter och näringsliv. Innan han kom till Cybercampus arbetade han med FOI:s cyberträningsmiljö CRATE, där krisledningsgrupper och cyberförsvarsgrupper övar på att hantera en angripare.

Cyberhinderbanan är upplagd på ett annat sätt. Här ska deltagarna själva ta sig in i system, lösa uppgifter och hitta så kallade flaggor.

– Genom att vara på andra sidan och försöka ta dig in i ett system blir du också duktig på att veta hur du ska skydda dig och hur du ska tänka när du designar ett skydd, säger Anders Skaar.

Banan används främst i utbildningen av studenter som ska arbeta med cybersäkerhet i näringslivet och hos myndigheter, men företag och myndigheter köper också utbildningarna till sina anställda.

Banan måste hänga med

Cyberhinderbanan togs fram vid NSE, avdelningen för Network and Systems Engineering på KTH. Nu har den flyttats till Cybercampus, som ansvarar för att tillhandahålla, drifta och förvalta den. Anders Skaar har bland annat kartlagt vilka komponenter banan består av och vad som krävs för att driva den.

Han betonar att en cyberhinderbana aldrig blir färdig.

– De programvaror vi bygger system av i dag är inte samma som för tre, fem eller tio år sedan. Mjukvaror och operativsystem förändras hela tiden, och därför måste cyberhinderbanan förändras med dem, säger han.

Det gör banan värdefull även för den som redan har arbetat några år i näringslivet eller på en myndighet och behöver uppdatera sina kunskaper om nya attacker och sårbarheter.

Ett forum för att utveckla banan tillsammans

För att hålla banan aktuell och samtidigt få ner driftkostnaderna startar Cybercampus ett developer forum, där deltagarna träffas i breakout sessions kring olika ämnen. Flera universitet är redan med, liksom företagen Nrdsnipe och Cparta. En ansökan har också lämnats in till Vinnova för att utveckla banan tillsammans med industrin.

– Vi vill få in fler aktörer, till exempel andra myndigheter och mer av industrin, så att vi kan samarbeta kring det här, säger Anders Skaar.

Samarbetet bygger på en modell i fyra lager. Det första är ett gemensamt bibliotek med sårbarheter och tjänster, som sedan byggs ihop till färdiga maskiner, sätts samman till scenarier med flaggor och till sist körs i en driftmiljö. Varje organisation väljer själv vilka lager den vill använda och kan byta ut resten mot egna verktyg. Det som främst utvecklas tillsammans är biblioteket, och allt byggs för att fungera oavsett om banan körs i molnet eller i egna datorhallar. KTH kör i dag sin bana i Google Cloud, medan andra kan koppla på sin egen miljö.

För den som går med finns det mycket att vinna. Forumet tar fram en gemensam svensk definition av vad en cyberhinderbana är, och med ett gemensamt språk blir det lättare att hjälpa varandra när problem uppstår. Deltagarna delar också flaggor med varandra, vilket gör utbildningarna mer varierade än om varje lärosäte bygger sina egna. När fler arbetar på liknande sätt kan teknik och resurser dessutom delas, så att driften blir billigare.

Bredden är en poäng i sig. Olika lärosäten, företag och myndigheter bidrar med olika perspektiv, och det märks i övningarna.

– Med universitet från olika delar av landet och med industrin och näringslivet på plats får vi nya vinklar, säger Anders Skaar.

Så går ni med

Developer forumet är öppet för Cybercampus partners och andra organisationer som vill bidra. Fyll i formuläret nedan med vilken typ av organisation ni är och vem som är kontaktperson. Vi hör sedan av oss och berättar mer om vad ett deltagande innebär, vad ni förväntas bidra med och vad ni får tillbaka.

Anmäl ert intresse här